Jag bad Natalie filma lite nu på morgonen då momenten/färdigheterna är nya och det är kul att ha på film till senare om inget annat. Vi kryper, vittrar och kör fjärrdirigering!

Håll i minnet att han är 1 år precis och vittingen är 3:e dagen vi kör, krypet började vi med i veckan och fjärren har jag också precis börjat med.

Med en hund som ska vila men inte har några tecken på sjukdom kvar börjar det bli jobbigt. Jag klättrar på väggarna och Win dansar i taket ;-)

Idag har vi tillbringat 4 pass nere på trimmet i källaren som också är min fristad för inomhusträning. Ronja och jag tillbringade massor med timmar och slipade på färdigheter tillsammans. Nu har jag trots att jag tycker det fortfarande är jobbigt börjat träna Win i källaren, den är ju liksom min och Ronjas. Jag måste ju övervinna sorgen nån gång men det är tuffare än vad jag kunnat ana.

Hur som helst så är det bara att fokusera och prestera. Win är ju helt underbar att träna med och glädjen är total när vi är tillsammans! Vi har börjat med krypet för 3 dagar sedan ( se filmen i förra inlägget ) sjukt kul och det har blivit några timmars funderande, vi får se hur det går framöver men tror jag har hittat hur jag ska träna in färdigheten.

Vi har även börjat lite mer med fjärrdirigeringen , här har jag inte funderat klart. Hur ska jag få honom att förstå att vi fokuserar på bakbenen? Det går förvisso rätt bra men det känns mer som tur inte tanke.

Vittringsapporteringen introducerade jag nu och han är riktigt duktig, tur eller tanke? Ja det visar sig om några dagar skulle jag tro.

Metallapportering tränar vi på, lugnt och metodiskt då den inte ligger högst på Wins favvotopp! Apportering överhuvudtaget ska jag köra massor i källaren då han inte är någon naturlig apportör.

Det finns ju massor att träna på inomhus men det hade jag tänkt att göra till vintern, inte nu! Längtar ut på apellplanen men lär få vänta ett bra tag till så att vi inte smittar nån mer. Det har bara gått en vecka men känns som en evighet. Missade KM på klubben, missar träningar där fler än jag ingår...frustrerad !

Men men, vi tränar på i källaren så länge...det börjar ju trots allt bli riktigt skoj och förhoppningsvis får vi till lite bra å ha detaljer.

Win är definitivt på bättringsvägen och håller på att krypa ur skinnet av tristess den stackaren! I 4 dagar har han bara harklat till direkt på morgonen och sedan har det varit lugnt på den fronten och idag var första dagen utan nånting när han klev ur sängen, skönt att det inte blivit värre. Vi vilar honom och låter inte honom gå några längre promenader men igår brast bubblan för honom, han fullständigt skrek NU RÄCKER DET! Han for runt som en galning i kopplet och inne var han högt och lågt så jag var tvungen att börja aktivera honom på nåt sätt och krypet ska vi ju ändå lära in så det blev ett lagom projekt. Man kan träna några gånger och sedan pausa för att återuppta det efter en stund igen. Då får han nåt att tänka på. Även fjärrdirigeringen slipar vi på han inte riktigt förstått att det är låsta bakben jag är ute efter men det går framåt.

Jag försökte filma en liten snutt i en paus på jobbet, så håll tillgodo med krypträning 2:a dagen.

Skulle varit och tävlat igår men vaknade vid 24-tiden av att Win lät som han satt nåt i halsen. Vi gick ut en sväng och så fick han en näve mat som han glufsade i sig. Jag somnade om men vaknade igen efter 1,5 tim att han lät likadant, nu blev jag riktigt orolig men kunde inte fatta vad som var fel. Han hostade till en gång, fast liksom med ett blåsljud utåt och nästan kläktes, sedan var det tyst igen i 2 tim innan nästa attack.

Nu började det mala i huvudet och jag googlade friskt under småtimmarna och precis som mina fb-vänner kom jag fram till att det måste vara Kennelhosta han drabbats av. Så fruktansvärt tråkigt och onödigt!

Han fick sin ettårsspruta för ca 2 veckor sedan så det borde inte vara en reaktion från den utan mest sannolikt blev han smittad i Mora förra helgen då vi var och tävlade. Domarna i lydnad desinficerar inte händerna mellan varje hund och de använder samma apportbock. Nu har jag ju också läst att det smittar precis innan det bryter ut så det kan ju vara vilken hund som helst som var på plats som vi kom i närheten av.

Jag ringde till en veterinär igår som sa att det smittar inte innan hunden börjar hosta och nu läser jag att det kan det visst göra....ja vad ska man tro? Hur som helst så är det ju ingen som smittar andras hundar med flit och det är precis som för oss människor att virus sprids oerhört fort och lätt. Mina hundar vaccineras varje år mot Kennelhosta vilket gör att de kan drabbas men ska inte bli så sjuka vilket vi nu hoppas på.

Igår satt jag och mailade runt till de tävlingar vi skulle varit på den näsrmaste tiden då det är 30 dgr karens för tävling efter att hostan upphört. Det är bara att gillaläget och satsa på en inomhussäsong istället.

Jag tackar alla som kommit med goda råd och på alla sätt stöttar och peppar oss för detta var verkligen inte kul! Nu vilar vi hundarna i form och tar dagen som den kommer. Idag har Win bara fått attack när han blev glad över ett besök på jobbet, annars ingenting så vi håller tummarna att det inte blir värre.

Åh vilken härlig dag det blev och en massa hundaktiviteter under dagen. Rasparad, agility, rally-lydnad, lydnad, uppletande, personsök, väskryckning och "snabbaste hunden" där så gott som alla deltog till slut. Verkligen jättekul att se så många entusiaster på klubben, man bara bubblar av glädje.

Daniel lyckades ta några kort på rasparaden och väskryckningen men i övrigt så hänvisar vi till YH-foto som garanterat kommer att lägga upp massor med bilder från dagen.

Natalie deltog i rasparaden, agility-uppvisningen, rally-lydnaden, hundracet och fick superbra träning med Emma i lite tävlingsmiljö, det märks direkt på henne när det är mycket runtomkring.

Mingelbild inför rasparaden...

 

Win visar upp sig...
 

Inger var snäll och visade Softie...
 
Natalie och Emma...
 
Natalie och Emma passade på att köra lite trix och avslutade med att hoppa upp på ryggen...

En förvirrad tant kom in på plan och letade efter alla hundaktiviteter, tyvärr fanns där även tjuvar som snabbt roffade åt sig tanten väska och stack iväg. Hunden Styx gjorde sitt jobb och den hemska förövaren kunde fångas in.

 
Väskan är ryckt från tanten ( jag såklart )
 
Hunden(Styx) är skickad på tjuven...
 
Han har här fångat tjuven och husse är också  på väg..
 

Först en kort träningspass med Win. Therese var snäll och körde Emma en runda på agilitybanan eftersom jag är krasslig. Sedan avslutade vi med en skogspromenad med Anna-Carin och hela hennes liga, 6 hundar som for runt och lekte och flörtade hej vilt :-)

Nu har Win fått tårtan som bestod av färskfoder, grädde, hundkex, hundmat och en kvist röda vinbär! Grattis min kära lilla hund!

Idag fyller min lilla pralin 1 år och jag kan inte riktigt fatta att tiden gått så fort, det var inte längesedan han bara var en liten plutt och nu börjar han bli stora killen !

Under året som gått har vi hunnit med en hel del och det bästa är Ck,BIR i Köping och lydnadsdebuten med 177 p.....grymt stolt över min hund.

Nu har vi framtiden framför oss och förhoppningsvis många år tillsammans i både med och motgång. Jag kan erkänna att jag inte ångrar köpet av en Kelpie så tack Nathalie Ädel för att du inte gav dig och tack Eike Fokkens för förtroendet.

Dagen till ära byter vi även hemsida och from nu gäller http://thewinnerdogs.wordpress.com/ Välkomna

Imorse ringde klockan 5.30 och jag masade mig upp och man undrar ju varför man utsätter sig för detta på helgen! När jag gick ut med Win insåg jag att det var riktigt kallt, ja för att vara september iallafall, -2,7 grader och frostnupet i gräset. Vad gör man då om inte passar på med ett kort lydnadspass och framförallt platsliggning. Win brydde sig inte ett dugg och vi la en erfarenhet till på kontot, skönt!

Jag kom till Mora en timme innan start och det var skönt. Jag hann att gå en sväng i skogen, lite på parkeringen och en runda på vägen och Win spanade in allting med ivriga ögon. Nu tänkte jag till och bara lät honom vara tills han gått ner i varv istället för att börja kräva en massa saker i fel sinnesstämning.

Platsliggningen är alltid det värsta momentet då man är så rädd att förstöra för någon annan, men även det gick ju vägen. På lydnaden så var han med mig hela tiden och det kändes så skööönt. Vi tabbade bort oss på ställandet och drog på oss en 6:a där men den tar jag på mig helt och hållet. Vi har krånglat lite och planen var att ge ett dubbelkommando med handen men han gick lite för högt i tempo för att det skulle funka så jag tog i lite väl mkt med rösten och han tassade efter mig några steg. Förutom detta är jag grymt imponerad av Win som höll ihop och fokuserade på sin allra första tävling och av mig själv som bestämde mig bara för att vara lugn och tydlig......faaaan va bra vi var   

Det var en underbar tävlingsdag med många kända ansikten som både tävlade och bara var där för att heja fram oss andra. Alla från klubben gjorde mkt bra ifrån sig och ett speciellt grattis till Kari och Lakris....nu är du fast!

Tack Anna för att du filmade och tycker ni det är långt ifrån beror det på att hon blev kommenderad att inte vara fär nära och sen är det ju filmat med mobilen  

Veckan kommer att bestå i att träna stadga i alla momenten och ställande såklart!

Det var allt från nu från en stolt matte